Kriminalvårdare
Kriminalvårdare är en yrkesgrupp inom Kriminalvården med genomsnittlig månadslön på 35 100 kronor 2025. Medianlönen samma år var 34 900 kronor och grundlönen 33 200 kronor, där månadslön avser avtalad lön inklusive fasta tillägg och rörliga tillägg. Vägen in går via anställning följd av oftast tre veckors introduktion och åtta veckors grundutbildning på heltid med lön under hela utbildningstiden.
Bild från: Tidningen Filen
Vad tjänar en kriminalvårdare?
Kriminalvårdare har löner omräknade till heltidslöner, och underlaget avser anställda i åldern 18 till 68 år. Kvinnliga kriminalvårdare hade i genomsnitt 34 600 kronor och manliga kriminalvårdare 35 500 kronor 2025, vilket motsvarar 98 procent för kvinnor i förhållande till män.
Löneutvecklingen 2023 och 2024
Medianlönen i riket var 29 900 kronor 2023 och 33 100 kronor 2024. I åldern 55 till 64 år var genomsnittet 36 400 kronor 2025, och i åldern 65 till 68 år var det 33 600 kronor. Jämförelser mellan enstaka år bör göras med försiktighet, och publicerade medel är avrundade till hundratal.
| År | Genomsnittlig månadslön |
|---|---|
| 2023 | 30 300 kronor |
| 2024 | 33 300 kronor |
Spridning och regionlöner
Kriminalvårdare hade en medianlön på 34 900 kronor i statlig sektor, med undre kvartil på 33 200 kronor och övre kvartil på 37 000 kronor. De tillhörde ett lönespann där tionde percentilen i riket var 31 800 kronor och nittionde percentilen 39 300 kronor. De hade en genomsnittlig grundlön på 33 200 kronor i riket, där grundlön avser avtalad lön inklusive fasta tillägg. Kriminalvårdare i Stockholm hade 35 900 kronor, i Sydsverige 35 600 kronor och i Östra Mellansverige 34 400 kronor.
Hur blir man kriminalvårdare?
Kriminalvårdare blir man genom anställning följd av introduktion och grundutbildning. De söker en tjänst och får lön under hela utbildningstiden, eftersom fristående studieplats inte är vägen in. De delar en human människosyn med tro på människors vilja och förmåga till utveckling och förändring. Lönen anpassas efter utbildning och erfarenhet. År 2025 fanns 1 400 anställda i åldern 18-24 år.
Krav och bakgrund
Kriminalvårdare har gymnasieutbildning, arbetslivserfarenhet, goda kunskaper i svenska och körkort, men kraven kan skilja sig mellan verksamheter. God hälsa både psykiskt och fysiskt är önskvärd och de flesta tillsvidaretjänster söks med gymnasieutbildning. Anställning kan ske efter fyllda 18 år och det finns ingen övre åldersgräns, men svenskt medborgarskap krävs för vissa befattningar. För många tjänster behövs körkort men inte för alla, och praktik och volontärarbete räknas inte som meriterad erfarenhet.
Introduktion och grundutbildning
Kriminalvårdare får oftast tre veckors introduktion och arbetar sedan upp till sex månader på arbetsplatsen före grundutbildningen. De går därefter åtta veckors grundutbildning på heltid i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Örebro eller Norrköping, där studier varvas med veckor på arbetsplatsen. Utbildningen innehåller praktiska övningar, diskussioner, grupparbeten, föreläsningar och fysisk träning och färdigheter och förhållningssätt tränas med stöd av handledare och närmaste chef. Vidareutbildning kan ske genom fördjupad utbildning efter grundutbildningen.
Vad gör en kriminalvårdare?
Kriminalvårdare inom Kriminalvården kombinerar säkerhet och ordning med vård och motivation till förändring. De arbetar på häkte, fängelse, frivården eller med transporter. De bedriver arbetet på häkte och fängelse i arbetslag och verksamheten pågår dygnet runt. På nätter och helger får man extra tillägg på lönen. År 2024 var antalet anställda i riket 10 600.
Vardag på häkte och fängelse
Kriminalvårdare utför transporter av personer mellan domstol, häkte och fängelse och en arbetsdag vid transporter kan vara mellan 6 och 13 timmar. De har personlarm och alla har ett larm att trycka på vid behov, medan några få har pepparspray och batong och de flesta saknar vapen helt. De möter sällan allvarliga hot eller allvarligt våld, eftersom sådant våld mot personal är ovanligt.
Frivård och personutredningar
Kriminalvårdare inom frivården arbetar med uppföljning av straff som avtjänas med elektronisk kontroll genom fotboja. De bidrar till att göra personutredningar åt domstolen som en del av myndighetens uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. De arbetar dag, kväll eller natt och ibland vissa helger, eftersom verksamheten pågår dygnet runt.
Hur ser anställningen ut för kriminalvårdare?
Kriminalvårdare inleder en tillsvidareanställning med sex månaders provanställning. De styrs av riksdag och regering inom Justitiedepartementets ansvarsområde och myndigheten beskrivs som Sveriges tredje största myndighet. De går igenom en historiskt stor expansion med många nya tjänster. Antalet anställda 2025 i statlig sektor var 11 100.
Provanställning, visstid och vikariat
Kriminalvårdare med särskild visstidsanställning får en angiven period på längst 12 månader och närmaste chef bedömer arbetet efter tre, sex och åtta månader. De som vikarierar mer än två år under de senaste fem åren får en fast anställning. De på kortare vikariat får en lokal introduktionsutbildning ofta tillsammans med andra blivande vikarier.
Vägar vidare efter grundrollen
Kriminalvårdare kan söka fördjupad utbildning efter grundutbildningen och de kan utbilda sig till larmchef eller förhandlare. De utbildas i en verksamhet som är hbtq-certifierad av RFSL. Kriminalvårdare som söker stöd och råd i arbetslivet organiseras främst av Seko inom kriminalvården fackförbund.
Vanliga frågor om kriminalvårdare
Får kriminalvårdare lön under utbildningen?
Ja, anställningen ger betald introduktion och grundutbildning från start.
Kan utländsk utbildning tillgodoräknas?
Nej, de behöver den svenska utbildningen för en gemensam grund i arbetet.
Behöver kriminalvårdare körkort?
Ja, körkort krävs för många roller medan andra roller saknar det kravet.
Vilka arbetstider har kriminalvårdare?
Tjänstgöring sker på dagtid, kvällstid eller nattetid, samt vissa helger.