Villkorlig frigivning

När sker villkorlig frigivning?

Villkorlig frigivning sker enligt nuvarande huvudregel efter tre fjärdedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff på sex år eller mer. För kortare straff gäller i stället två tredjedelar. Övergångsbestämmelser kan göra att äldre regler ska användas i det enskilda fallet.

Vilka äldre regler kan fortfarande gälla?

Reglerna före den 1 januari 2026 gäller fortfarande i särskilt angivna övergångsfall, bland annat för tidsbestämda straff som dömts ut före ikraftträdandet. Detta innebär inte att alla äldre brott eller domar automatiskt omfattas.

I dessa övergångsfall är den äldre huvudregeln frigivning efter två tredjedelar, dock först efter minst 30 dagar. Prövotiden motsvarar då återstoden av strafftiden men är minst ett år. Även äldre bestämmelser om uppskjutande kan gälla.

Vilka beslutade regler har ännu inte trätt i kraft?

En beslutad ändring flyttar gränsen för tre-fjärdedelsregeln från sex till tre års fängelse. En annan innebär tre fjärdedelar för alla tidsbestämda fängelsestraff. Regeringen ska bestämma när respektive ändring börjar gälla; ingen av dem är ännu i kraft.

Vilka skyldigheter gäller efter villkorlig frigivning?

Efter villkorlig frigivning ska den frigivne under prövotiden vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig och betala beslutat skadestånd. Personen måste också inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse.

Hur förbereds övergången till villkorlig frigivning?

Övergången till villkorlig frigivning kan underlättas genom en frigivningsförberedande åtgärd. Den äldre termen utökad frigång ersattes den 2 juli 2026 av denna samlade kategori.

När kan villkorlig frigivning skjutas upp?

Villkorlig frigivning ska skjutas upp om det finns skäl mot frigivningen. Om den dömde är under 18 år krävs synnerliga skäl. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om personen inte har deltagit i eller har misskött anvisade återfallsförebyggande eller anpassningsfrämjande åtgärder, eller annars allvarligt har brutit mot verkställighetens regler.

En särskild regel gäller vid konkret och beaktansvärd risk för nya brott av allvarligt slag. Då ska frigivningen skjutas upp om personen avtjänar antingen:

• minst fyra års fängelse och straffet åtminstone delvis avser brott mot liv, hälsa, frihet eller frid
• minst två års fängelse och straffet åtminstone delvis avser brott som ingått i organiserad brottslighet.

Risken behöver alltså inte avse exakt samma brottskategori som den tidigare domen.

Hur länge kan frigivningen skjutas upp?

Vid risk för nya brott av allvarligt slag skjuts frigivningen upp med 180 dagar åt gången, eller den kortare tid som behövs för att 60 dagar av strafftiden ska återstå.

I andra fall får uppskjutandet vara högst 180 dagar åt gången. Överträdelsernas art och omfattning ska särskilt beaktas när den nya tidpunkten bestäms.

Beslut om uppskjuten villkorlig frigivning

Kriminalvården beslutar om uppskjuten villkorlig frigivning och ska ange en ny tidpunkt i beslutet.

Beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol först efter omprövning hos Kriminalvården. Begäran om omprövning ska vara skriftlig och lämnas inom tre veckor från den dag då den dömde fick del av beslutet.

Vanliga frågor om villkorlig frigivning

Är villkorlig frigivning samma sak som att straffet är slut?

Nej, efter den villkorliga frigivningen återstår en prövotid. Den motsvarar enligt den nuvarande huvudregeln återstoden av strafftiden men är minst två år.

Hur länge står man under övervakning efter villkorlig frigivning?

Övervakningen efter villkorlig frigivning pågår till prövotidens slut, om Kriminalvården inte beslutar att den ska upphöra tidigare.

Står alla villkorligt frigivna under övervakning?

Nej, huvudregeln är övervakning från frigivningen, men Kriminalvården får besluta om undantag om det saknas anledning att befara fortsatt brottslighet eller om det finns särskilda skäl.