Torsdag 24 september 2026

Intagen i anstalt eller häkte

Intagen i anstalt eller häkte är en person som hålls i anstalt, häkte eller polisarrest. Hon eller han är inte alltid dömd till fängelse. Straffskalan för fängelse löper från en månad till livstid och verkställigheten sker i kriminalvårdsanstalt i Sverige. Vardagen styrs av fasta ramar med minst en timme utomhus varje dag och särskilda regler för arbete före 18 år och efter 65 år.

Intagen läser information vid ett bord i ett svenskt bostadsrum

Bild från: Tidningen Filen

Vem räknas som intagen i anstalt eller häkte?

Som intagen i anstalt eller häkte ingår fem rättsliga grupper med olika skäl till frihetsberövandet. Samlingsbegreppet täcker både dömda som verkställer straff och personer som väntar på utredning, dom eller transport.

Vad innebär det att vara intagen i anstalt?

Att vara intagen i anstalt betyder att hon eller han verkställer fängelse i kriminalvårdsanstalt i Sverige. Fängelse kallas i dagligt tal för anstalt medan anstalt också kallas för fängelse i myndighetens lättlästa material. Strafftiden kan bestämmas från en månad till livstid och fängelse på viss tid får inte vara kortare än en månad.

När blir en person intagen i häkte?

En person blir intagen i häkte när hon eller han är häktad, anhållen eller gripen på grund av misstanke om brott. Hon eller han betraktas som oskyldig fram till en fällande dom även om friheten är starkt begränsad under utredningen. Varje sådan inlåsing är en frihetsberövad situation och var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Häktning förutsätter normalt att brottet har fängelse i ett år eller mer i straffskalan och vid lägsta straff på fängelse i ett år och sex månader ska häktning ske om det inte är uppenbart att skäl saknas. Tiden före åtal får vara högst nio månader i följd om inte synnerliga skäl medger längre tid och framställning om häktning ska göras senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet medan förhandling aldrig får hållas senare än fyra dygn efter gripandet.

Hur är vardagen för en intagen i anstalt eller häkte?

Som intagen i anstalt eller häkte har den intagne sängplats, sysselsättning och mat för 52 kronor per dygn. Den dagliga tillvaron formas av sysselsättningsplikt, ersättningsnivåer och trånga bostadsytor med tydliga åldersgränser.

Vilken sysselsättning har en intagen i anstalt?

En intagen i anstalt är skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne. Sysselsättningen ska kunna vara arbete, utbildning, programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet med inriktning mot brott och missbruk. Hon eller han får inte åläggas behandling av medicinsk karaktär och den som inte fyllt arton år får inte erbjudas arbete som sysselsättning. Skyddet för äldre och sjuka innebär att den som uppbär ålderspension inte får åläggas sysselsättning medan den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning bara får åläggas sysselsättning av lämplig art och omfattning. Alla som sitter i fängelse under 65 år har sysselsättningsplikt. Personer på 65 år eller äldre som har gått i pension har inte den plikten.

Vad får en intagen i anstalt eller häkte i ersättning?

Den som har fyllt 18 år har rätt till 17 kronor per timme för anvisad sysselsättning i anstalt, medan ersättningen i häkte är elva kronor per timme. I anstalt hålls en tiondel av ersättningen inne för permission och frigivning. I häkte bereds lämplig sysselsättning om det är möjligt, och den som inte kan erbjudas betald sysselsättning får häktesbidrag.

Plats och situationErsättning
Arbete, studier eller annan ordnad sysselsättning i anstalt17 kronor i timmen
Innehållen andel för permission och frigivningEn tiondel av ersättningen
Häktad utan betald sysselsättning100 kronor i veckan i häktesbidrag

Hur bor en intagen i anstalt eller häkte?

Den intagne i häkte har rätt att placeras i enrum, men två eller flera får placeras i samma rum om det är nödvändigt av utrymmesskäl eller någon annan särskild anledning. Intagna under 18 år delar inte cell med någon. En cell är oftast mellan sex och tio kvadratmeter. Den intagne ska ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag i både anstalt och häkte om inte synnerliga skäl talar emot det.

Vilken kontakt får en intagen i anstalt eller häkte ha med omvärlden?

Som intagen i anstalt eller häkte har den intagne tre kontaktvägar mot omvärlden trots inlåsing. Besök, elektronisk kontakt och försändelser prövas mot ordning, säkerhet och utredningsskydd med starkt skydd för kontakt med försvarare.

Vilka besök får en intagen i häkte ha?

Den intagne i häkte får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Besöket får övervakas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl och när besök tillåts sker de under övervakning i häktet. Telefonsamtal och besök måste godkännas av både åklagare och Kriminalvården innan de kan bli av och de första veckorna får den häktade i stort sett inte ta emot besök eller ringa.

Vad gäller för elektronisk kontakt för en intagen i häkte?

Den intagne i häkte får stå i förbindelse med annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Elektronisk kommunikation med offentlig försvarare får varken vägras eller avlyssnas och samma skydd gäller en utsedd försvarare som uppfyller kraven i 21 kap 5 § första stycket rättegångsbalken. Kontakt med en utsedd försvarare som inte uppfyller kraven får bara vägras för att avvärja fara för liv, fysisk hälsa eller frihet.

Vilka vardagsrättigheter har en intagen i anstalt eller häkte?

Den intagne ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för frihetsberövandets särskilda svårigheter i både anstalt och häkte. Friheten får inte begränsas mer än lagen eller nödvändiga hänsyn till ordning och säkerhet medger och varje kontroll eller tvångsåtgärd får bara användas om den står i rimlig proportion till syftet. Hon ska på fritiden ges möjlighet att vistas i gemensamhet i anstalt och dagtid ges möjlighet att vistas tillsammans med andra intagna i häkte om inte undantag gäller. Hon ska också få följa omvärlden och utöva sin religion på lämpligt sätt i båda formerna och vid vårdbehov ska läkare undersöka den intagne i häkte medan allmänna sjukvården anlitas när lämplig vård inte kan ges på plats.

Hur slutar tiden som intagen i anstalt eller häkte?

Som intagen i anstalt eller häkte slutar tiden genom permission, frigivning eller nytt straff efter rymning. Avbrott och avslut styrs av fasta andelar av strafftiden, reststraffets längd och krav på bevakning vid korta vistelser utanför lokalen. Vid livstid räknas permissionstiden som om strafftiden är arton år. Prövotiden efter frigivningen motsvarar återstående strafftid men är minst två år. Vid fängelse på sex år eller mer friges hon villkorligt när tre fjärdedelar har avtjänats.

Permission och villkorlig frigivning för en intagen i anstalt

Den intagne i anstalt får permission när minst en fjärdedel av strafftiden men dock minst två månader har avtjänats. I häkte får den intagne bara permission vid särskilt ömmande skäl för viss kort tid och hon ska då stå under bevakning om det inte är uppenbart obehövligt. Vid fängelse kortare än sex år får den intagne villkorlig frigivning när två tredjedelar har avtjänats.

Vad händer om en intagen i anstalt rymmer?

Den intagne som rymmer från anstalt, häkte eller arrest och omfattas av bestämmelsen döms för rymning till fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa ska den inte utgöra brott och lindriga avvikelser faller därmed utanför straffansvaret. Frågan om det är olagligt att rymma prövas därför mot om avvikelsen är mer än ringa och mot vilken frihetsberövandeform som hon lämnat.

Hur får en intagen i anstalt eller häkte ett beslut omprövat?

Som intagen i anstalt eller häkte får den intagne ett beslut omprövat före överklagande till domstol. Begäran ska vara skriftlig och ange vilket beslut som avses och vilken ändring hon eller han begär. Hon ska normalt ha kommit in med begäran inom tre veckor från att hon fick del av beslutet i både häkte och anstalt medan överklagande av domstolens beslut om häktning inte är begränsat till viss tid. Ett häktesbeslut får inte överklagas innan Kriminalvården omprövat det och ett överklagande som kommer in för tidigt räknas som en begäran om omprövning. Vid omprövning får beslutet inte ändras till hennes nackdel och överklagande går till allmän förvaltningsdomstol där prövningstillstånd krävs i kammarrätten.

Vanliga frågor om intagna

Hur länge får en intagen vara utomhus varje dag?

Huvudregeln är minst sextio minuter per dygn, synnerliga skäl krävs för undantag. Den vanliga ordningen i fängelse ligger runt en timme per dygn.

Vilken post får en intagen skicka utan granskning?

Hon får skicka försändelser till offentlig försvarare, svensk myndighet eller erkänt internationellt klagomålsorgan utan granskning. Skyddet för utgående post gäller också behörig privat försvarare medan inkommande post med oriktig avsändaruppgift hålls kvar.

När ska en intagen begära omprövning av ett beslut?

Normalt gäller tre veckor efter delgivning för att söka omprövning. Ansökan görs skriftligt med uppgift om beslutet och begärd ändring innan domstolsprövning.