Vad är en anstalt?

Hur skiljer sig anstalt från häkte?

Anstalten verkställer utdömda fängelsestraff medan häktet avser tillfälliga frihetsberövanden. Skillnaden märks också i beläggningen eftersom häktet i genomsnitt hade 3 553 inskrivna under 2025. Den som är häktad betraktas som oskyldig fram till en eventuell fällande dom.

När börjar verkställigheten i anstalt för en häktad?

Verkställigheten i anstalt börjar omedelbart där personen förvaras när straffet är verkställbart och den dömde redan är häktad. Den som inte förvaras i kriminalvårdsanstalt ska sedan överföras dit för fortsatt verkställighet om häktningen i annat mål inte består. Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder och för att bedriva häktesverksamhet.

Hur länge får väntan i häkte vara inför placering i anstalt?

Väntan i häkte inför placering i anstalt får inte vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar utan särskilda skäl. En dömd som ska överföras till kriminalvårdsanstalt får tas in i häkte i väntan på placering eller av transportskäl. Tiden är därför en kort övergång och inte själva verkställighetsformen.

Vilken lag styr verkställigheten i anstalt?

Fängelselagen styr verkställigheten av fängelse i anstalt i Sverige. Lagen trädde i kraft den 1 april 2011 då den äldre lagen om kriminalvård i anstalt upphörde att gälla. I dag finns totalt 47 anstalter och verkställighet får inte inledas i en anstalt utomlands.

Vad kräver lagen om anpassning i anstalt?

Lagen kräver att verkställigheten i anstalt underlättar anpassningen i samhället och motverkar negativa följder av frihetsberövandet. Varje intagen ska därför ha en individuellt utformad verkställighetsplan. Bemötandet ska präglas av respekt för människovärdet och förståelse för frihetsberövandets särskilda svårigheter. Ett fängelse blir därmed en verkställighetsplats med ett uttalat återanpassande uppdrag.

När gäller proportionalitet för kontroll i anstalt?

Proportionalitet gäller för varje kontrollåtgärd i anstalt eftersom åtgärden bara får användas om den står i rimlig proportion till syftet. Begränsningar i friheten får bara följa av fängelselagen eller vara nödvändiga för ordning eller säkerhet. Placeringen får inte innebära mer ingripande övervakning och kontroll än vad ordning eller säkerhet kräver.

Hur ser vardagen ut i anstalt?

Vardagen i anstalt präglas av sysselsättning, vistelse utomhus och reglerad kontakt med omvärlden. Myndigheten hade den 1 januari 2026 cirka 8 300 anstaltsplatser med både fasta platser och beredskapsplatser. Intagna under 18 år får inte vistas tillsammans med intagna som fyllt 18 år.

Vilken sysselsättning gäller i anstalt?

Sysselsättningen i anstalt omfattar arbete, utbildning, brottsrelaterad och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet. Deltagandet är obligatoriskt eftersom en intagen är skyldig att utföra eller delta i anvisad sysselsättning. Alla under 65 år har sysselsättningsplikt medan den som uppbär ålderspension inte får åläggas sysselsättning.

Hur ersätts arbete i anstalt?

Ersättningen i anstalt betalas per timme vid arbete, studier eller annan ordnad sysselsättning. En del av ersättningen hålls inne för permissionsändamål och frigivningsändamål. Intagen ska visa hänsyn mot personal och medintagna och bidra till god ordning under tiden på platsen.

Vilken kontakt med omvärlden tillåts i anstalt?

Kontakten med omvärlden i anstalt omfattar besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Försändelser till svensk myndighet eller till ett internationellt organ med erkänd behörighet att ta emot klagomål ska vidarebefordras utan granskning. Egen mobiltelefon är inte tillåten och något wifi finns inte för intagna, medan tv är tillåten.

Hur överklagas beslut om vistelsen i anstalt?

Beslut om vistelsen i anstalt omprövas av Kriminalvården före överklagande till allmän förvaltningsdomstol. En skriftlig begäran om omprövning ska normalt komma in inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den klagandes nackdel.

Vad ska en begäran om omprövning i anstalt innehålla och vart överklagas beslut om anstalt efter omprövning?

Begäran om omprövning i anstalt ska ange vilket beslut som avses och vilken ändring som begärs. Kravet på skriftlighet gäller för att omprövningen ska kunna prövas som första rättsliga steg. Den tydliga begäran underlättar därför Kriminalvårdens förnyade prövning av vistelsebeslutet. Beslut om anstalt överklagas till allmän förvaltningsdomstol efter att Kriminalvården har omprövat det. Prövningstillstånd krävs vid vidare överklagande till kammarrätten. Omprövningen är därmed det första steget och domstolsprövningen kommer först därefter.

Vanliga frågor om anstalter

Får intagna i anstalt rösta i val?

Ja, intagna i anstalt har samma rätt att rösta som andra som bor i landet. Rösträtten påverkas därför inte av att personen verkställer ett straff. Praktiska rutiner ordnas så att röstning kan genomföras under verkställighetstiden.

Får intagna i anstalt se på tv?

Ja, intagna i anstalt får se på tv under tiden på platsen. Tv-tittandet är en del av den ordnade vardagen vid sidan av sysselsättning och utevistelse. Regler om ordning och säkerhet gäller samtidigt för vistelsen.

Har varje anstalt tillgång till läkare?

Ja, varje anstalt har tillgång till legitimerad läkare och personal med lämplig sjukvårdsutbildning. En intagen som behöver vård ska vårdas enligt läkares anvisningar. Sjukvårdstillgången är därmed en fast del av verksamheten.

På vilket språk får intagna i anstalt information?

Intagna i anstalt får information om verkställighetens innebörd på ett språk som de förstår. Informationen lämnas vid intagning och avser straffverkställighetens centrala innehåll. Språkkravet ska säkerställa att mottagaren verkligen kan tillgodogöra sig beskedet.