Personutredning hos Kriminalvården

När behövs en personutredning hos Kriminalvården?

Rätten behöver en personutredning hos Kriminalvården när påföljdsfrågan kräver särskild utredning om personliga förhållanden. Samma yttrande ska kunna avse åtgärder som kan antas bidra till att den misstänkte avhåller sig från fortsatt brottslighet. Yttrandet behöver inte hämtas in om den behövliga utredningen redan finns hos rätten eller hämtas in på annat sätt. Som regel ska ett yttrande hämtas in när ett frihetsberövande straff är normalpåföljden för den brottslighet som åtalet avser och underlag behövs.

Beslutet ska meddelas så snart det lämpligen kan ske och den misstänkte ska underrättas om beslutet. Rätten meddelar beslutet att hämta in yttrande från Kriminalvården. Innan allmänt åtal har väckts får undersökningsledaren eller åklagaren meddela beslutet. Före allmänt åtal krävs att den misstänkte har erkänt gärningen eller att det annars finns sannolika skäl för misstanken. Yttrandet hämtas in genom frivårdskontoret i det område där den misstänkte är bosatt eller annars uppehåller sig. Beslutet ska ange inom vilken tid yttrandet ska lämnas och ska yttrandet lämnas inom kortare tid än en månad ska samråd ske med Kriminalvården.

Hur går en personutredning hos Kriminalvården till?

Kriminalvården ombesörjer den utredning som behövs för yttrandet och anpassar yttrandet efter rättens behov i det enskilda fallet. Handläggaren som utreder är en Kriminalvårdare som arbetar hos frivården. Vid behov får Kriminalvården förordna en särskild personutredare att bistå med utredningen. Utredningen ska utföras så att den misstänkte eller anhöriga inte i onödan tillfogas lidande eller annat men. Yttrandet lämnas i tre exemplar.

Kallelsen till frivården

Den som inte är häktad kallas med brev och ska inställa sig på den tid och plats som begärs. Vid besöket kontrolleras identiteten och den kallade ska legitimera sig med fysiskt id eftersom digitalt id-kort inte kan kontrolleras vid intervjun. Kontaktuppgifter till referenspersoner ska tas med vid behov och det kan vara arbetsgivare eller kontaktperson inom sjukvård eller socialtjänst. Tolk kan beställas om det inte redan står i kallelsen att tolk är bokad.

Intervjun och registren i personutredningen

Intervjun behandlar social situation och psykisk ohälsa samt användning av alkohol och narkotika och kriminalitet. Utredningen bygger också på utdrag ur myndighetsregister och i vissa fall kontakt med referenspersoner. Kriminalvården får ta del av anteckningar och andra handlingar från förundersökningen och vara med vid förhör med den misstänkte. Den tillgången gäller bara om den behövs för yttrandet och särskilda skäl inte talar emot. Uppgifter om eventuella brottsoffer hanteras med stor försiktighet och deras namn ska inte stå i utredningen.

Yttrandet till domstolen från personutredningen

Frivården kan föreslå påföljd men domstolen avgör påföljden och frivården tar inte ställning till om den misstänkte är skyldig eller oskyldig. Bedömningen bör bygga på risk och behov och mottaglighet för insatser och utredningen avser behovet av övervakning efter det enskilda fallet. Behovet av övervakning och vad övervakningen ska innehålla ska utredas särskilt om skyddstillsyn kan komma i fråga och den misstänktes vilja ska framgå vid förslag om sådan påföljd. Yttrandet tar upp om den misstänkte är lämplig för och villig att utföra samhällstjänst och frivården gör också en lämplighetsbedömning av den påföljden. Kontraktsvård betyder skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan och utreds när behov finns och det ska framgå om den misstänkte har godkänt planen. Förslaget till behandlingsplan ska utformas i samverkan med socialtjänsten och den som ska svara för behandlingen. Yttrandet ska lämnas till rätten eller till åklagaren om åklagaren har begärt det.

Den misstänkte ska om möjligt informeras om yttrandet och få säga sin mening före den slutliga utformningen. Informationen om yttrandet kan utebli bara om den misstänkte är oanträffbar eller tiden inte medger det. Visar utredningen behov av personligt stöd får en förtroendeman förordnas om den misstänkte samtycker. Ett uppdrag som förtroendeman upphör bland annat när dom meddelas till böter eller villkorlig dom. Den misstänkte ska informeras om möjligheten att föreslå en biträdande övervakare. Den som kallats har rätt till ersättning och förskott för resan om det är uppenbart att personen inte själv kan betala.

Måste man inställa sig till en personutredning hos Kriminalvården?

Ja, en misstänkt som inte är häktad är skyldig att inställa sig för utredning på tid och plats som Kriminalvården bestämmer. Skyldigheten gäller också läkarundersökning på tid och plats som läkaren bestämmer när rätten har förordnat en läkare att avge läkarintyg om en misstänkt. Hittar Kriminalvården anledning att anta psykisk störning ska rätten genast underrättas om inte läkarintyg eller rättspsykiatrisk undersökning redan är beslutad. En mötestid som krockar med ansvar för ett barn under 18 år ska kunna ändras.

Hämtning med polis vid personutredning

Uteblir den misstänkte får Polismyndigheten lämna handräckning för inställelsen. Kan den kallade inte dyka upp efter kallelse med brev kan Kriminalvården be polisen att hämta personen.

Yttrande utan medverkan i personutredningen

Den som inte medverkar får ett yttrande som bara bygger på myndighetsuppgifter och annan tillgänglig information. Utan medverkan innehåller yttrandet bara uppgifter från myndigheter och annan information som kommit till rättens kännedom. Informationen om ett sådant begränsat yttrande ska också lämnas till en häktad misstänkt.

Vad gäller om sekretess i en personutredning hos Kriminalvården?

Hos domstol gäller sekretess för hälsotillstånd och andra personliga förhållanden från en särskild personutredning om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller en närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos en annan myndighet som bistår domstolen med utredningen. Sekretessen för en uppgift i en allmän handling gäller i högst 50 år.

Offentlighet hos domstolen efter personutredningen

En sida säger att yttrandet hos domstolen blir en offentlig handling och att sekretessen därmed bryts. Samma sida säger att hela eller delar av yttrandet läses upp i tingsrätten. En annan sida säger att yttrandet normalt behandlas som en offentlig handling när det har expedierats till domstolen. En tredje sida säger att både domstolen och allmänheten då kan ta del av utredningen enligt offentlighetsprincipen.

Nya brott under övervakning efter personutredningen

Ett 5:9-yttrande lämnas för klienter som misstänks för nya brott under pågående övervakning. Samma beskrivning säger att yttrandet lämnas till tingsrätten och främst gäller den aktuella situationen och hur övervakningen har skötts. Förordningen kräver yttrande om den dömdes förhållanden under övervakningstiden efter samråd med övervakaren när det behövs som underlag.

Hur många personutredningar gör Kriminalvården?

Personutredning hos Kriminalvården genomfördes av frivården i 27 910 fall under 2025 och personutredningarna var cirka 130 fler än närmast föregående år. Antalet var som störst 2011 och mätningarna inleddes 1995 så nivån 2025 innebär en klar ökning sedan startåret. Antalet 5:9-yttranden ökade till cirka 4 500 år 2025 och under 2025 genomfördes 532 kompletteringar. I personutredningarna 2023 till 2025 lämnades förslag om kontraktsvård i tre procent av fallen.

Vanliga frågor om personutredningar

Vilket frivårdskontor handlägger utredningen?

Den handläggs genom kontoret i området där den misstänkte bor eller annars uppehåller sig.

Kan tolk bokas till besöket?

Ja, den kan höra av sig till frivården om tolkbehovet inte framgår av kallelsen.

Krävs legitimation vid besöket hos frivården?

Ja, den ska legitimera sig vid besöket och digitalt id-kort godtas inte vid kontrollen.

Kan mötestiden ändras vid ansvar för barn?

Ja, den kan få tiden ändrad när mötet krockar med ansvaret för ett barn under 18 år.