Sture Bergwall
Sture Bergwall är mannen som under namnet Thomas Quick dömdes för åtta mord och sedan friades från samtliga efter resning. Rättsprocesserna blev föremål för en statlig granskning av förhören, bevisningen och domstolarnas arbete.
Hur föll morddomarna mot Sture Bergwall?
Morddomarna mot Sture Bergwall undanröjdes efter resning, och han frikändes från samtliga åtta mord. Åklagarna lade ned åtalen efter att målen hade öppnats på nytt, och tingsrätterna meddelade friande domar.
De ursprungliga avgörandena var sex domar från perioden 1994 till 2001. Den sista friande domen vann laga kraft den 26 november 2013. De tidigare morddomarna innebär därför inte att någon skuld till dessa mord står kvar.
Varför fick Sture Bergwall resning?
Sture Bergwall fick resning sedan nya omständigheter och bevis hade väckt tvivel om tillförlitligheten i hans tidigare erkännanden. Han tog tillbaka morderkännandena i dokumentärer av journalisten Hannes Råstam i december 2008 och ansökte om resning i april året därpå. Återtagandet fick betydelse tillsammans med det nya materialet, inte som en automatisk grund för frikännande.
Bergwall hade lämnat olika och motstridiga uppgifter även om centrala händelseförlopp. I förhören hade han också anpassat sina berättelser till information som han fortlöpande fick del av, vilket kunde minska uppgifternas värde som bevis.
Tingsrätterna hade inte fått en tillräcklig redovisning av hur berättelserna ändrats och kunde därför inte fullt ut beakta utvecklingen när de bedömde erkännandena.
Svea hovrätt beviljade Bergwall resning den 17 december 2009 och beslutade att målet skulle tas upp på nytt av Falu tingsrätt. Hovrätten ansåg att det samlade materialet väckte sådant tvivel om skulden att det fanns synnerliga skäl att pröva ansvaret på nytt.
Resning beviljades därefter i samtliga mordmål, och två av ansökningarna gjordes av åklagare till Bergwalls förmån medan han själv stod bakom de övriga.
Vad gällde Sture Bergwalls dom från 1991?
Sture Bergwalls dom från 1991 gällde efter hovrättens prövning stöld, grov stöld och grovt rån, med sluten psykiatrisk vård som påföljd. Den domen var skild från de senare mordmålen och hade inte varit föremål för resning när regeringen beslutade om granskningen.
Falu tingsrätts avgörande omfattade först även mordbrand och grovt bedrägeri. Svea hovrätt ogillade dessa åtal den 14 juni 1991 eftersom det inte var styrkt att han hade orsakat den aktuella branden. Dessa brott ska alltså inte räknas till de kvarstående fällande delarna av domen.
Vilket uppdrag fick Bergwallkommissionen?
Bergwallkommissionen tillsattes för att undersöka om rättsväsendet och vården hade strukturella brister som bidragit till att Sture Bergwall först dömdes och sedan frikändes från morden. Regeringen beslutade om granskningen den 28 november 2013, efter frikännandena och den allvarliga kritiken mot processerna. Även advokaternas och de sakkunnigas agerande omfattades av uppdraget.
Kommissionen skulle identifiera behov av förändringar som kunde förhindra att liknande fel upprepades. Den skulle däremot inte avgöra enskildas straffansvar eller överpröva domstolarnas beslut. Rapporten lämnades i juni 2015 som betänkandet SOU 2015:52.
Vad kritiserade Bergwallkommissionen?
Bergwallkommissionen kritiserade förhören med Sture Bergwall, utredningarnas avgränsning och domstolarnas bevisprövning. Uppdraget omfattade sex domstolsprocesser där samma person hade erkänt de mord som han senare frikändes från.
Förhören och förundersökningarna
Bergwall hade blivit vägledd i sitt berättande och fått information om omständigheter som hans erkännanden egentligen skulle kontrolleras mot. Utredningarna prövade inte alternativa händelseförlopp tillräckligt brett och förutsättningslöst. Kommissionen bedömde att utredarna och åklagaren i flera fall hade frångått objektivitetsprincipen, alltså kravet att också beakta omständigheter som talar till den misstänktes fördel.
Bevisprövningen i domstolarna
Rättegångarna saknade den vanliga motsättningen mellan åklagarens och försvarets ståndpunkter, eftersom båda sidor argumenterade för fällande domar. Tingsrätterna granskade inte utredningarnas fullständighet tillräckligt noggrant. Kommissionen bedömde också att tingsrätterna tycktes ha ställt för låga krav på bevisningen och pekade på en risk för jäv hos de domstolssakkunniga.
När upphörde Sture Bergwalls tvångsvård?
Sture Bergwalls tvångsvård upphörde helt den 16 april 2015. Dessförinnan hade förvaltningsrätten i Falun beslutat att vården skulle övergå från sluten till öppen form. Det beslutet innebar att tvångsvården fortsatte, inte att den avslutades samtidigt som han lämnade den slutna vården.
Övergången till öppen vård beslutades den 19 mars 2014. Frikännandena i mordmålen och de senare besluten om vårdens upphörande gällde alltså olika rättsliga frågor och fattades vid olika tidpunkter. Domen från 1991 hade fortsatt att ligga till grund för vården efter att mordåtalen fallit.
Vanliga frågor om Sture Bergwall
När återtog Sture Bergwall sitt namn?
Sture Bergwall återtog sitt gamla namn 2002. Han hade bytt namn i samband med att han började erkänna morden.
Vilken påföljd fick Bergwall i mordmålen?
Bergwall dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Det var påföljden i de tidigare morddomarna, som senare undanröjdes.
Vem ledde Bergwallkommissionen?
Bergwallkommissionen leddes av Daniel Tarschys, som utsågs till särskild utredare när regeringen beslutade om granskningen.
Relaterad läsning
Carl Lundström
Carl Lundström dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen i Pirate Bay-målet. Hovrätten bestämde straffet till fyra månaders fängelse.
Johanna Möller
Johanna Möller dömdes till livstid i Arbogafallet. Hovrätten friade henne från ett annat mordanknutet åtal men lät livstidsstraffet stå kvar.
Mattias Flink
Mattias Flink dömdes till livstid för sju mord och tre mordförsök. Straffet omvandlades till 30 år, och han frigavs den 11 juni 2014.