Milan Ševo

Varför frikändes Milan Ševo i Tumbamålet?

Milan Ševo frikändes från mordåtalet i Huddinge tingsrätt eftersom bevisningen inte räckte. Han och två medåtalade hade ställts inför rätta efter en dödsskjutning i Tumba. I samma dom fick Ševo fyra månaders fängelse för bland annat vapenbrott, enligt TT:s rapport hos Aftonbladet.

Åklagaren byggde en stor del av åtalet på mobiltelefontrafik som skulle visa hur de misstänkta rört sig före och under morddagen. Försvararen Thomas Martinson invände att materialet bestod av indicier och inte bevisade skuld. Tingsrätten ansåg att telefonuppgifterna inte gav tillräckligt stöd för en fällande dom. Inte heller andrahandsyrkandet om medhjälp till mord bifölls. De tre hade redan försatts på fri fot när förhandlingen avslutades.

Vilket straff avtjänade Milan Ševo på Täbyanstalten?

Milan Ševo avtjänade ett tvåårigt hovrättsstraff för grovt vapenbrott på Täbyanstalten. Domen gällde handeldvapen som polisen hittat i augusti 2003, enligt SVT:s rapport den 9 mars 2005. Det var ett senare mål än den dom på fyra månader som meddelats i samband med Tumbamålet.

I juni 2004 avvek han under en permission från anstalten. Då återstod några månader till frigivningen. Förloppet skiljer sig från en utbrytning ur ett fängelse: han befann sig utanför anstalten med tillstånd men återvände inte. Den återstående verkställigheten blev därför en fråga för svenska och utländska myndigheter.

Hur greps Milan Ševo efter den uteblivna återkomsten?

Grekisk polis grep Milan Ševo i mars 2005 vid gränsen mellan Grekland och dåvarande Makedonien. Sveriges Radio rapporterade den 9 mars att han vid avvikandet hade haft två månader kvar av det tvååriga vapenstraffet. Krister Isaksson, säkerhetsansvarig vid Kriminalvårdsstyrelsen, bekräftade gripandet för Ekot.

Både Sveriges Radio och SVT knöt gripandet till den uteblivna återkomsten från permissionen året före. Deras rapporter beskriver alltså inte ett nytt svenskt mordåtal eller ett nytt utdömt straff. SVT angav att han greps på måndagen före rapporteringen.

Vad blev utfallet för Milan Ševo i helikopterutredningen?

Förundersökningen mot Milan Ševo om helikopterrånet lades ned i maj 2011. Sveriges Radio rapporterade beslutet den 27 maj. Misstanken gällde att han skulle ha försökt rekrytera en pilot inför rånet mot värdedepån i Västberga i september 2009.

Avlyssnade telefonsamtal från serbisk polis hade använts i utredningen. Åklagaren ansåg emellertid att samtalen inte räckte som bevisning mot Ševo. Han ska därför inte beskrivas som dömd för helikopterrånet. Vid tidpunkten för nedläggningen hade sju andra personer dömts för inblandning i rånet, med straff från ett till åtta års fängelse. Dessa domar gällde deras ansvar.

Hur försökte Milan Ševo påverka den offentliga bilden?

Milan Ševo deltog i intervjuer till Nuri Kinos bok Den svenske Gudfadern, som gavs ut 2011. Myndigheten för tillgängliga mediers katalog Legimus beskriver verket som en reportage- och intervjubok och anger Bladh by Bladh som originalförlag. Bokens titel är en del av skildringen av honom, inte en juridisk beteckning. Kino intervjuades också om porträttet i Sveriges Radios P1-morgon den 19 maj 2011, dagen före bokutgivningen.

I januari 2014 stämde Ševo svenska staten på drygt tio miljoner kronor plus ränta, enligt SVT:s rapport om stämningen. Han ansåg att staten inte hade skyddat honom mot felaktiga utpekanden på internet. Ombudet Torgny Jönsson hänvisade till Europakonventionen. Stämningen riktades mot statens påstådda passivitet och lämnades till Stockholms tingsrätt. Rapporten belägger hans anspråk, inte att domstolen gav honom rätt eller dömde ut den begärda ersättningen.