Måndag 9 november 2026

Lars-Inge Svartenbrandt

Lars-Inge Svartenbrandt, född 1945 och död 2016, dömdes för en rad rån och andra brott och deltog i Kumlarymningen 1972. Han använde även namnen Lars-Inge Andersson, Lars Ferm och Lars Carlander och gav ut självbiografiska böcker.

Hur blev Lars-Inge Svartenbrandt ett offentligt namn?

Lars-Inge Svartenbrandt blev allmänt känd genom massrymningen från Kumla 1972, efter att redan ha dömts för bankrån. Sveriges Radios återblick från april 2016 beskriver hur mediernas rapportering om rymningen gjorde honom till ett bekant namn. Hans första fängelsestraff hade kommit 1962, när han var 17 år.

Han föddes 1945 i Grytnäs i Avesta och dog i april 2016, enligt SVT:s rapport om hans död. Namnen i äldre artiklar och böcker varierar. Kungliga bibliotekets auktoritetspost i Libris binder samman Lars-Inge Andersson, Lars-Inge Svartenbrandt och Lars Ferm. I senare domstolsrapportering används också namnet Lars Carlander.

Vad hände vid Lars-Inge Svartenbrandts rymning från Kumla?

Lars-Inge Svartenbrandt var en av 15 intagna som rymde från Kumlas säkerhetsavdelning den 18 augusti 1972. Antalet och datumet framgår av riksdagens protokoll från den 23 november samma år. Hans deltagande anges i SVT:s återblick på massrymningen.

Rymlingarna hade fått tillgång till en nyckel som användes för att öppna celldörrarna. Därefter tog de sig över muren med hjälp av utrustning från anstalten. Svartenbrandt greps ungefär en vecka senare. Sveriges Radios återblick beskriver också en senare rymning där han och tre andra kapade en sopbil och körde genom fängelsegrinden. De två händelserna var skilda rymningar.

Hur deltog Svartenbrandt i rånet på Döbelnsgatan?

Svartenbrandt deltog hösten 1979 i ett postrån på Döbelnsgatan i Stockholm, där flykten följdes av skottlossning mot polisen. Sveriges Radio och TT:s genomgång beskriver två rånare med automatkarbiner och masker som föreställde Elvis Presley och John Travolta.

Under flykten avlossades 19 skott mot en polisbil. Tre poliser skadades allvarligt och sju personer togs som gisslan under förloppet. Händelsen blev en återkommande del av rapporteringen om Svartenbrandt. Den ska hållas isär från hans senare rån i bland annat Söderhamn, Säter och Bromma, som ledde till andra rättsprocesser.

Vilka rån dömdes Lars-Inge Svartenbrandt för 2009?

Falu tingsrätt dömde Lars Ferm, tidigare Svartenbrandt, till fem års fängelse den 10 juli 2009. Domen gällde två rån, enligt Sveriges Radios rapport samma dag. Det ena var bankrånet mot Swedbank i Säter den 8 april. Det andra gällde en butik i Bromma.

Han hade erkänt båda gärningarna. Två medåtalade förnekade brott men dömdes till fyra respektive tre års fängelse. Sveriges Radio nämnde även ett tidigare fängelsestraff efter rånet mot Systembolaget i Söderhamn i oktober 2002. Femårsstraffet från 2009 avsåg alltså de två nyare rånen, inte en omprövning av Söderhamnsmålet.

Vad omfattade domen mot Lars Carlander 2015?

Örebro tingsrätt dömde Lars Carlander till två månaders fängelse för misshandel, olaga hot och hot mot tjänsteman den 26 november 2015. SVT:s domsrapport anger även skadestånd på över 40 000 kronor.

Målet gällde dels ett bråk i september, dels hot mot poliser under sommaren. Brotten hade begåtts under prövotid efter villkorlig frigivning. Rapporten redovisade därför både det nya fängelsestraffet och att den villkorligt medgivna friheten begränsades med två månader.

Hur skildrade Lars-Inge Svartenbrandt sitt liv utanför rättssalen?

Svartenbrandt gav ut självbiografiska böcker och framträdde med en standupföreställning, enligt Sveriges Radios levnadsteckning. Han föreläste också i Borlänge i januari 2016 under rubriken Livet, kärleken och döden.

Efter hans död fortsatte andra att bearbeta berättelsen. SVT intervjuade 2019 Daniel Fridell och Ola Brising om deras bok Svartenbrandt: Sveriges farligaste man. Den byggde vidare på Fridells dokumentärarbete. Författarna uppgav att delar var dramatiserade. Boken är därför en skildring av hans liv, medan uppgifterna om enskilda domar behöver läsas i den daterade rättsrapporteringen.

Relaterad läsning