Vi behandlas som rättslösa

På anstalten Västervik måste alla intagna utan minsta misstanke om misskötsamhet, lämna urinprov var tredje vecka. Förnedrande, anser Peter Sunde Kolmisoppi.

På anstalten Västervik norra är alla inte bara kriminella, de är också misstänkta för nya brott konstant. Vi intagna upplever så klart de sedvanliga dagliga visitationerna, som motiveras med ”vår egen säkerhet”. Dem kan man faktiskt ursäkta med tanke på att det är omöjligt att hålla sin egna cell för sig själv under en hel dag, någon annan intagen kan faktiskt missbruka situationen. Men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att använda samma motivering för de obligatoriska urinprov som anstalten utkräver. Varenda intagen måste, utan undantag, lämna urinprov ungefär var tredje vecka. Ingen misstanke om misskötsamhet behöver finnas för att motivera detta.

För mig och många andra intagna är detta mycket förnedrande. Jag använder inga berusningsmedel alls, inte ens tobak eller alkohol. Jag brukar till och med vara den som uppmuntrar folk att sluta med bruk av dessa. Att i det läget behöva bevisa sig oskyldig till missbruk av berusningsmedel är inget annat än förnedrande.

Ur ett etiskt perspektiv är dessutom själva handlingen att både tvinga en individ till agerande; såväl som att själv behöva producera bevismaterial för att bevisa sin oskuld, högst omoraliska. Kriminalvården använder sin maktposition till att underkasta människor till en förnedrande handling under förnedrande former. I denna situation är de intagna att betraktas som oskyldiga men den tidigare skulden man blivit ålagd nyttjas för att ursäkta förnedringen.

Att visa på kriminalvårdens lagbrott hjälper sällan för oss intagna. Att staten själva ska föregå med gott exempel för att underlätta rehabilitering ter sig uppenbart, men i själva verket så är kriminalvården den part som bryter flest lagar under tiden man är intagen. Allt ursäktas med ”ordning och säkerhet” som kriminalvården har insett kan användas som ”get out of jail free-card” oavsett vilket brott de än begår. Lagstiftaren har använt för mycket ”bör” och ”får” istället för ”ska” och ”har” gällande vilka rättigheter intagna har. Dörren är lämnad på glänt, men eftersom mycket få ur allmänheten är intresserade av brottslingars öden så kunde man lika gärna ersätta dörren med ett stort hål.

Undertecknad har precis skickat in ännu en JO-anmälan mot anstalten. Denna gång gällande just dess obligatoriska urinprov. Men även om kritik uppstår mot anstalten så ändrar det inget. Kriminalvården slår rekord i både anmälningar som kritik hos JO men ändå händer inget. Det enda vi kan göra är att hoppas att den nya regeringen bestämmer sig för att följa de lagar som faktiskt finns; intagna är inte rättslösa och ska inte behandlas som det heller.

Text: Peter Sunde Kolmisoppi Foto: Jonas Klinteberg